citerar mig själv, haha

vissa föräldrar bemöter sina barn som individer, inte som en ännu en produkt av destruktiva ojämnställda könsroller och normer. vissa föräldrar har en mer genomtänkt barnuppfostran, än att bara simma med strömmen. där målet är att barnen ska känna sig accepterade och älskade hur dom än är, och att förebygga hat och rädsla för det "okända" som många i vårt samhälle känner gemtemot minoriteter.

insekter, läskiga om man väcks av dom, men annars spännande!

Aura väcktes inatt av en mygga som surrade vid hennes öra, och blev rädd. när jag frågade om hon ville sova i min säng istället, svarade hon halvt sovandes
-ja, gäääärna!
när jag flyttat över henne till min säng frågar jag vad hon blev rädd för, då berättar hon
-det lät i mitt öra! "bzzz" vad va det som lät mamma? (jag berättar att det var en mygga, och då fortsätter hon..)
-jag höll för örat! (så sätter hon fingret i örat när hon berättar) då låter de inte lika mycket. det låter gaaaanska lite.
vi ligger och försöker sova, efter stund säger hon
-vad var det som lät förut då? (hon vet ju inte vad en mygga är, och vill ha en bättre förklaring)
jag förklarar att myggor är pytte små insekter, och när dom flyger runt låter det så. jag lämnar ute att dom suger blod... det får vi ta en annan dag :/
då börjar hon kalla myggan för "bäbisen" eftersom jag sagt att den är pytte liten. haha :)



Aura är förövrigt extremt intresserad av insekter just nu! varje myra, fluga eller skalbagge sträcker hon fram sin arm till.
-den vill klättra på min arm! säger hon, fylld med glädje och nyfikenhet. och hoppa att den ska klättra upp.
igår spenderade vi nästan en timma med att titta på gråsuggor. och Aura försökte få dom att klättra upp på blomman hon plockat. hon byggde hus åt dom av blad (ja, alltså la massa blad på dom och sa -den bor där!)

den här sommaren kommer vi nog spendera en hel del tid med att titta på olika insekter. jag får nog köpa en sån där burk, med förstoringsglas-lock, och luft håll. jag har tittat på en sån, men tänkt att hon nog är för liten. men tydligen så är hon inte det :)

-Adam kom! gosa med mig!

aura och adam, bästisarna!

sen första dan av Auras inskolning har Aura och Adam hängt ihop, dom blev polare direkt.


under hela första terminen (nu är det slutet av andra terminen, för Aura) stod Adam nästan varje dag och vänta på Aura. från det att han såg oss komma nere på vägen, tills att hon kom fram. så kunde han fortsätta och leka när hon kommit hela vägen fram, inte alltid med henne, men då visst han att hon var där och det verkade viktig för honom.

hon vill helst att han ska vara med jämt, jag vet inte hur många gånger jag hört henne ropa lite irriterat
-Adaaaam. kom hit!
-sitt här Adam!
(så pekar hon bredvid sig

ofta så försöker hon bestämma över honom, så att han ska göra det hon gör. leka bredvid henne, eller med henne. som tur är så är Adam väldigt bestämd, och hon får lära sig att hon inte kan bestämma över nån annan. han är med och leker om han vill, annars är han inte det. och det är nog väldigt bra för den extremt envisa och bestämda lilla Aura att lära sig det tidigt.


igår när jag skulle lämna Aura så gick vi till sandlådan. hon satte sig på kanten, och så såg hon Adam. hon ropar
-adam kom! gosa med mig!
och sträcker ut armarna för en kram. :)
det är nått jag aldrig hört förut! Adam har flera gånger sagt att han vill pussa och krama Aura, men då har hon blivit så generad varje gång. igår var det tvärt om, Adam blev generad och ville inte alls kramas. haha :)



det känns jätte bra att hon från första början haft en riktig kompis. att hon har en bästis på förskolan gör det extra roligt att gå dit!

-fast jag vill leka mamma, mamma, barn. inte mamma, pappa, barn.

strax före årsstämman på vårat föräldrakooperativ, slängde jag in lite rester från igår (när jag var köksförälder, och lagade mat åt alla.) i micron. medans jag står i köket kommer att av barnen in, och börjar prata med mig. hon säger att det är tråkigt att hon är ensamt barn på mötet, och att hon ju inte har nån att leka med då.
-jag kan ju inte vara både lillasyster, mamma och pappa. (hon ville leka familj alltså, och det är självklart svårt om det inte finns nån att leka med)
hon tänker efter en lite stund och säger sedan
-fast jag vill leka mamma, mamma, barn. inte mamma, pappa, barn. för jag har ju två mammor!
jag svarar ungefär -ja, man kan ju lika väl leka mamma, mamma, barn!
-eller pappa, pappa, barn. säger hon med e sån där informerade och allvarlig ton.


det är så skönt att ungarna slipper känna sig ensamma eller anorlunda, vilket är lätt hänt för ett regnbågsbarn på ett dagis där normen (och knappt nått annat än normen existerar, eller är nått barnen ens känner till) är mamma, pappa, (2,5) barn.

och jag är så tacksam för att min dotter växer upp med mångfald omkring sig, det kommer att ge henne så mycket bättre förutsättningar i livet. allt ifrån att slippa vara "hjärntvättad" av normer och ev leva med hat och rädsla för det okända, till att själv våga känna det hon ev skulle känna (om hon sklle vara bi/homo) utan att behöva vara rädd för att bli utestängd och utpekad i samhället, för hon kommer att veta att det finns "frizoner" som dessa. det finns människor som ser det som en självklarhet att acceptera andra människor, oavsett läggning, eller om man bryter mot normer och könsroller. det finns platser där alla är välkomna precis som dom är, och en sån plats är Auras förskola. jag är så tacksam.


Aura goes blond

när jag var lite fick jag så solblekt hår att jag blev ljusbrun/guld blond/vit blond. det blev extremt stor skillnad från min vinter päls, som är mellan brun. nu när jag är vuxen blir det mest lite oranget i "luggen" jag fick på något vis mycket mer rött pigment i håret när jag var gravid (och det har inte försvunnit) och det syns tydligast när mitt hår blir ljusare.

Aura vekar, precis som jag när jag var liten, få väldigt solblekt hår. det har redan blivit ljusare, i topparna framförallt.
redan första dan det var riktigt soligt så syntes det tydligt när vi kom hem. hon hade haft två toffsar, och när jag tog ut dom såg man att det håret som "stuckit" ut från toffsarna, så att säga, var ljusare än det håret längst upp. det var som en mörkare rand på håret längst upp.
inte för att det är nån viktig, eller djupare fundering, hehe. men jag undrar om hon kommer bli "blond" som jag blev på sommaren?

bus!







Aura byggde ett konstverk/ en rymdraket!

foto0413 (MMS)

jag ser att Aura ställt upp lådorna på varandra, "åhh! vilket fint... konstverk?!" tänker jag... Aura springer iväg och hämtar sin leksaks hammare samtidigt som hon ropar -jag bygga rymdraket! ahhh, både konstnär och rymd mekaniker!(eller vad dom som bygger rymdraketer kallas?) tänker jag då, nöjt. vilket fantastiskt barn jag har! haha :P


påsk? jul - julklappar eller?

äta gott, vara med familjen, pynta. typ som jul utan julklappar? eller, har jag missat nått? förutom den religösa aspekten, den är jag inte intressear av. även om påsk är en kristen högtid, så har det blivit en svensk tradition. med, eller utan jesus i blden.
jag vill erdjuda Aura dom svenska traditioner som finns, även om jag motsätter mig den religösa grunden i dessa traditoner. så tycker jag som sagt, att det är lika svenskt som kristet med påsk, jul osv.

barnkalas, för mormor!

foto0410 (MMS)

igår var det barnkalas... för mormor! :) mormor fyllde år, och då förväntade sig självklart Aura ballonger och glass. och man får väl ta varje tillfälle och fira, så ballonger och glass blev det. och så här trevligt ser det ut dagen efter, när man valde att umgås, istället för att städa igår. och vardagsrummet ska vi inte ens prata om.... bombnedslag! men, umgås med Bettan och Hans, som man träffar så sällan var ju värt det. Aura förstod inte alls det där med att bettan var min moster -min moster sara! sa hon bara då... -ja... sara är din moster. men bettan är min moster. hon tittade bara på min förvirrat och lite surt, som att ja tog nått ifrån henne genom att jag oxå hade en moster. min lilla tok :) men sen funkade det jätte bra, på slutet av kvällen var hon hur bekväm som helst och hade släppt det där med vem som är vems moster...;)


det finns för och nackdelar med allt...

åhh... detta trotset alltså...
Aura- jag putta! (puttar på en tallrik, så den hamnar precis vi kanten av bordet, och menar att hon visst får det)
jag- nej....
Aura- STOP! mamma. inte säga nej till MIG!

och detta följdes av

jag sitter i soffan och Aura kommer fram och försöker tvinga bort mig
Aura- bort mamma! min plats, MIN plats!

herregud.... mitt lilla monster. haha. hur rolig än den här åldern är, med allt prat, som är helt fantastiskt. att hon kan uttrycka vad hon vill, och vad hon tänker och känner. så är trotsen verkligen inte kul.... såååå jag längtar tills det börjar lugna sig!
tur att sömnen börjar bli bättre, så jag får mer ork och därmed mer tålamod. för det behövs väldigt mycket av den varan, just nu!

en vecka, minus en natt

natten till förra onsdan, sov Aura för fösta gången i sin egen säng. förutom en natt (då hon fick komma över till min säng mitt i natten) så har hon sovit varje natt, hela natten, i sin egen säng. utan att bli orolig, och behövt komma till mig. hon sover inte hela natten än, men det har blivit mycket bättre, på väldigt kort tid! sen hon börja sova i en egen säng så störs hon ju inte lika mycket av mig, när jag vänder på mig osv. och att hon väljer att ligga kvar i ensam i sin säng utan att känna sig otrygg, när hon vaknar till på natten, är ju helt fantastiskt!

det här känns jätte bra, för både mig och Aura. jag har inte på nått sätt pressat henne, utan det här är nått hon valt själv. och det känns väldigt hållbart därför. hon är väldigt stolt och nöjd med att hon har en egen säng, en riktig säng. den där spjälsängen hon hade innan var ju inte så himla attraktiv för henne. och i denna sängen kan även jag ligga bredvid, medans hon somnar. men hon vet att jag går sen, och sover i min säng. och det har hon accepterat, och väljer att sova i sin säng, fastän det innebär att hon sover själv. hon börjar verkligen bli trygg med det. idag på Auras förskola berättade personalen -Aura har sovit så mycket bättre den senaste veckan! haft lättare att somna osv. 

En enkel, lång glasvas. och gråa fjädar.

foto0393 (MMS)

riktigt snyggt!


Auras byrå har "pimpats" med påskris

foto0390 (MMS)


vuxen hörnan vs lekhörnan!

experimentet "vuxen hörnan vs lekhörnan" inleddes för ungefär 2 veckor sen, och har gett oroande resultat!

ALLA Auras grejer organiserades i den ny byrån, och lekmatta, utklädnings korgen och hennes barnvagn ställdes alla i samma hörna (även en fin tavla hängdes över byrån, och en lampa osv fick stå på den. riktigt mysigt och fint)
och det lämnade resten av vardagsrummet (2/3 av det ungefär) till en "vuxen hörna" nu är ju Aura lika mycket där som jag, men vi städar ju bort hennes leksaker till byrån sen. och stöket som blir kvar sen... är mitt! vem stökar ner mest? var frågan jag ställde mig för 2 veckor sen... jag måste tyvärr konstatera att det är jag :/

auras leksaker är ju enklare att städa bort, det går snabbt och allt har sin plats. mina grejer, typ viktiga papper, skol saker, ren tvätt (och sen sånt där som bara handlar om ren lathet, typ att direkt ta bort disken) är jag inte alls lika bra på att ta bort, fan, nu är det skärpning som gäller!

min hörna ska vara lika mycket iordning som Auras! inga ursäkter finns, om jag kan organisera hennes saker så får jag se till att göra det samma med mina.

genus koll: lilla spöket Laban

Labolina är den tuffa, modiga, busiga och har rejält med skinn på näsan! medans Laban är den lite ängsliga, lättskrämda och känsliga av syskonen. det är bra, det bryter helt mot dom manliga och kvinnliga könsrollerna. och det är en väldigt stor del av varför jag gillar Laban. men å andra sidan, så är det pappa spöke som "jobbar" och spökar på nätterna. och när han är sjuk och inte i form för att spöka, är det inte mammaspöke eller Labolina (som är mycket bättre än Laban på att spöka, enligt Laban själv. och hon älskar det, medans han egentligen tycker att det är läskigt. fast det tycker han inte i detta avsnittet?) utan det är Laban, och lill prins bus som får ta över, dom små männen, får göra mans görat.

så det blir båda plus och minus för lilla spöket Laban, ur en genus synvinkel. men det ska erkännas att jag tycker väldigt mycket om Laban, och det gör Aura med.

RSS 2.0