Julia och Aura.

aura och adam, bästisarna!

sen första dan av Auras inskolning har Aura och Adam hängt ihop, dom blev polare direkt.


under hela första terminen (nu är det slutet av andra terminen, för Aura) stod Adam nästan varje dag och vänta på Aura. från det att han såg oss komma nere på vägen, tills att hon kom fram. så kunde han fortsätta och leka när hon kommit hela vägen fram, inte alltid med henne, men då visst han att hon var där och det verkade viktig för honom.

hon vill helst att han ska vara med jämt, jag vet inte hur många gånger jag hört henne ropa lite irriterat
-Adaaaam. kom hit!
-sitt här Adam! (så pekar hon bredvid sig

ofta så försöker hon bestämma över honom, så att han ska göra det hon gör. leka bredvid henne, eller med henne. som tur är så är Adam väldigt bestämd, och hon får lära sig att hon inte kan bestämma över nån annan. han är med och leker om han vill, annars är han inte det. och det är nog väldigt bra för den extremt envisa och bestämda lilla Aura att lära sig det tidigt.


igår när jag skulle lämna Aura så gick vi till sandlådan. hon satte sig på kanten, och så såg hon Adam. hon ropar
-adam kom! gosa med mig!
och sträcker ut armarna för en kram. :)
det är nått jag aldrig hört förut! Adam har flera gånger sagt att han vill pussa och krama Aura, men då har hon blivit så generad varje gång. igår var det tvärt om, Adam blev generad och ville inte alls kramas. haha :)


det känns jätte bra att hon från första början haft en riktig kompis. att hon har en bästis på förskolan gör det extra roligt att gå dit!